Barn behöver kulturfyrar

 

 

”De finns inom mig som blinkande fyrar. Små punkter som lyser med ett särskilt ljus. Ögonblick då hjärtat och intuitionen får fritt spelrum, då den logiska tanken kan slänga sig i väggen. Det är som att kliva in i ett litet rum, där alla sinnen är välkomna och naket blottade. Lyckan är hög, sorgen djup och de båda möts och smälter ihop i samma ögonblick. Jag känner mig fantasifull och levande. Det jag nu vill beskriva är vad som händer i mig och mellan mig och andra människor, vid olika kulturupplevelser.”

Texten ovan kommer ur min bok Vad jag sett och med mitt röda känt från 2008. När jag var aktiv politiker såg jag det som mitt samhällsansvar att se till att alla på något sätt skulle kunna komma nära kulturupplevelser. Alla, inte minst barnen.

Numera är våra egna barn vuxna. Flera av dem säger att de gånger vi tog med dem på teater, konsert eller konstutställningar har sått en grund som de uppskattar nu. Även då, när de var små gillade de det, men inte alltid. Jag minns minerna när jag hävdade att vid besök i Göteborg började alltid en Lisebergsdag med ett besök på Konstmuseet.

Jag visste att frön ska sås när människan är liten och jag gjorde vad jag kunde för att kulturen skulle ha goda förutsättningar inte bara i storstäderna utan också i glesbygd, inte bara för vuxna med mycket pengar, utan för så många som möjligt och alldeles särskilt för barnen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *