MOLNET
Det stora molnet vandrar över slätten,
och ingen vet var det har kommit från.
Som barnen huka sig i skräck för jätten,
så buga ax, så skälva blad och strån.
Det stora molnet vandrar över världen,
förtätas, växer, slukar himlens land.
Kan du få ro? Ej jag. Vid huvudgärden
ser jag dess skugga som en knuten hand.
Bo Bergman
Lämna ett svar