Jag hittade en bok i bokhyllan som jag glömt att jag hade. Gjorde något jag inte brukar, jag läste den på ett dygn.
Detta är en bok jag tycker mycket om – den har så mycket av det som tilltalar mig. En intensiv, kort berättelse utan komplicerade intriger. Inte massor av olika karaktärer. Men många starka känslor.
Jag kastades in i rum av närhet. Kärlek med en darrande nerv. Ömhet, identitet, vemod. Det är något som vibrerar i luften.
Det är inte lätt att skriva om kärlek. Abdellah Taïa kan.
Lämna ett svar