Alla dessa vatten

Simtur i Sisjön 14 sept. 2016

Simtur i Sisjön 14 sept. 2016

Det känns som juli men det är september. Vi packar ryggsäcken med färskt bröd och kaffe och åker till Sisjön. Havet får vänta ett tag sedan vi träffade en röd manet häromdagen.
Stillheten är magisk och egentligen obeskrivbar. Att ljudlöst flyta fram i ett universellt grundelement. Att flyta orörlig på rygg totalt ensam under klarblåa himmelstaket. Att känna hela kroppen svalkas ner. Stilla.

På TV hejar de på varje dag: Njut några dagar till! Vackert, vackert väder! Värmerekord! Glada nyheter! Jag försöker hitta balansen. Balansen mellan den totala kroppsliga och själsliga njutningen och oron. Den tilltagande värmen är inte bara vacker. Den är gigantiskt oroande. Jorden blir några streck varmare för varje år. Även om det inte står i direkt korrelation till dagens temperatur i Sisjön, påminner värmen mig om att allt inte står rätt till. Vi går mot en katastrof om vi ligger stilla och ropar på vackert väder.

Med blicken mot himlen försöker jag balansera. Hitta jämvikten mellan min ödmjukhet inför det goda i livet och mellan mina försök att identifiera mitt eget ansvar och min egen förmåga att bidra till en bättre riktning. Om än så pyttelitet med globala mått mätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *