Toalettankar i Japan

”Man får räkna med att det finns olika sorter” sa vår ledsagare, när vi just landat i Tokyo, ställt av våra väskor och kom in i en gigantisk park för vårt första tempelbesök. Det var toaletter vi pratade om och nu hade jag redan bråttom. ”Det finns japansk stil och västerländsk.” Jag stod redan och stampade i en lång ringlande kö för att upptäcka, när jag kommit längst fram i kön, att här var det japansk stil som gällde. Helt otänkbart för mig att klara mina behov genom ett hål i golvet, jag som har alltför svårt att hålla balansen när jag försöker kissa i en dunge i skogen.

Så nu gällde det att knipa ihop och en bit in i parken kom räddningen. En västerländsk toalett, fast jag som kom västerifrån aldrig sett en sådan förut. Det var grejer det! Medelst ett reglage kunde man beställa allt möjligt när man slagit sig ner på den behagligt uppvärmda sitsen. Ljummet vatten i rumpan, ljummen dusch mot underlivet, ett brus för att förvilla den som eventuellt stod utanför och lyssnade och slutligen lite hårblåsfläktar från alla möjliga olika håll.

Om jag skulle komma på tanken att sätta mig på huk i en sådan toalett, blev jag instruktivt påmind om det olämpliga i det.

Om jag haft ett litet barn med mig hittade jag en liten barnstol i hörnet på toaletten.

Men gud nåde den som inte tittar stint på ungen hela tiden – och lämna barnet där på toan var inte att tänka på!

Spa, dusch och badrum var sköna upplevelser under vår resa i Japan. Nedan en bild från duschen på hotellet i Kyoto. En liten pall att sitta på och en balja att fylla och hälla över sig och givetvis en dusch som kunde ställas in på alla möjliga olika sätt.

Utdrag ur min dagbok sista dagen i Japan, för en månad sedan ungefär:
”Sen, sent på kvällen gick jag in på spat som ligger vägg i vägg med vårt rum. Rullade naken runt i en het bassäng tillsammans med färska oskalade apelsiner och växlade mellan det och ett otroligt iskallt dopp i en liten enmansbassäng. Frustande och kickande!”