Detta är min stad, vissa dagar är känslan snuddande nära förälskelse. Min stad, tänker jag med extra betoning på min, när jag rasslar genom staden i en stötig spårvagn som idogt gör sitt jobb dag efter dag. Fast jag höll mig borta i fyrtio år blev det så rätt när jag flyttade tillbaka. Fast en och annan vinterdag när havsluften blåser vått och vertikalt genom mig kan längtan efter -20 grader och sol i Orsa tränga sig på.
I dessa dagar är jag extra stolt över Göteborg för nu är det Pridefestival. Det är viktigt! Den går tvärs emot instängda, mörka, exkluderande värderingar som sveper fram i många Europeiska länder, Sverige också. I vissa länder åker man i fängelse om man skulle komma på tanken att anordna en Pridefestival. Måtte sådana krafter minska och försvinna. Men då måste du och jag stå upp för mänskliga rättigheter och sprida det självklara i att många olika sorters människor tillsammans åstadkommer utveckling, trygghet och frihet.
Staden är beredd.
Spårvagnarna är beredda.
Lämna ett svar