Nu kommer fortsättningen på mitt 2013. Jag hyser en outsinlig faiblesse för offentliga lekplatser. Barn behöver leka, klättra och gräva. Offentliga rum för de små är ett politiskt ansvar. Göteborg har fattat det. Här växer den ena fina lekplatsen upp efter den andra. Här prövar jag en ny lekplats i Västra Frölunda med Céleste och Harry.
Han drog hemifrån när han var 19 år. Det är snart sju år sedan nu. När Aron kommer hem från Tokyo på besök är det fest. Då ska allt hinnas med.
I oktober kom min efterlängtade skrivarkurs. Tillsammans med två stimulerande och skickliga lärare och spännande kursdeltagare skrev vi från morgon till kväll. Jag lärde mig mer om mig själv – vad jag kan och vad jag vill. Våra lärare var Susanna Alakoski och Mats Söderlund.
Skrivandets sinne av Elisabeth Rynell får symbolisera alla fina, lärorika, berörande böcker jag läst under året. Jag läser mer nu för tiden. Det är jag glad för!
Under året tog intresset för min första bok Vad jag sett och med mitt röda hjärta känt, ny fart. Flera gånger var jag ute på föredrag och workshops med boken som grund. Här på Sveriges Kommuner och Landsting.
När julen kom fick vi fira den med två underbara små nykomlingar i familjen. Ines och Eli låg under granen och myste.
Jag lämnar 2013 med en rejäl mix av sorg och glädje. Jag valde att presentera glädjen för er. Nu ser jag det nya året an med förhoppningar, spänning och tillförsikt. Hoppas ni alla har ett fint år framför er. Tack för era fina kommentarer och varma hejarop. Hoppas vi ses och hörs igen.
Gott Nytt år … Hoppas året som kommer har mycket glädje att ge …
Gott slut och hoppas det nya året ger tid att glädjas och lära .. Det är väl essensen av livet ..??