Det började med farbror Svens brevlåda på radion, många år innan vi fick TV hemma. Då någon gång märkte jag, att jag som var så blyg och tyst kunde skriva något fint som någon annan kunde läsa upp och som andra ville lyssna på. På så sätt uppstod någon slags gemenskap. Jag längtade ju så mycket efter gemenskap. Det gör väl nästan alla Och vi tar till olika språk och redskap. Skriva, läsa, måla, spela … tack för att sådant finns. Jag var 9 år. Farbror Sven läste.
Nu är det höst och grått och kallt
snart falla flingorna överallt.
Nu står träden gula och kala
att de inte får snuva bara.
Och regnet det öser
och solen den pöser
nu är hösten kommen.
Lämna ett svar