Vet inte om jag någonsin upplevt så många vackra dagar i följd. Nästan hela sommaren och nästan hela hösten hittills, varje dag har solen värmt oss och människor ser glada ut. Vi behöver ju solen, ljuset och värmen och vi blir så glada när det kommer och stannar.
Kändes som att hösten började med bokmässan. Den triggar igång mig; vad är det som är så märkvärdigt att i flera dagar trängas med tusentals människor bland travar av böcker? För mig är lockelsen mångsidig. Känslan att gå runt och känna mig anonym bland människor som jag vet hyser intresse för detsamma som jag, böcker. Jag går bara runt och låter mig stimuleras. I varje hörn står någon och pratar om något som väcker mitt intresse och min lust. Lust att läsa, lust att lära och lust att skriva. Dessutom är det en alldeles särskild känsla att själv vara en av dem som står där i ett annat hörn och läser ur sin egen bok, Havet räcker inte.
Foto: Agnes Beskow van der Heeg
Hösten rymmer förväntningar och drömmar för min del. Jag tänker utmana mig själv på flera olika plan. En av utmaningarna blir skrivarkurs vid havet. Om det ska jag berätta en annan gång.
Lämna ett svar