Sylt och Vitaminer från Rörstrand
”Det finns de som skriver om vad de ätit till frukost”, säger han och tittar klentroget på mig, sedan han noga förklarat att facebook absolut inte är något för honom. ”Är du en sån?” fortsätter han.
”Ja, varför inte”, svarar jag och tänker att snart säger han väl också att han aldrig ser på TV men lyssnar mycket på radio och då ALLTID på P1.
Jag lyssnar ockå på P1 ganska ofta och jag tycker också att facebook kan bli too much ibland, men jag avskyr den där tonen. Den där tonen som avslöjar att Svensktoppen, facebook och Bonde söker fru är någon slags mindre ”fin” sysselsättning som andra sysslar med, men som jag själv inte håller på med och därför inte heller har en aning om vad det handlar om.
Nu ska jag visa några bilder från dagens frukost! J och jag har en uppgörelse. På lördag och söndag gör han frukost mot att jag bäddar sängarna. Då dukar han fint med minnenas porslin och vi äter massor av frukt och håller på länge. 1:a maj räknas som söndag och idag var dagens tema blå-vitt. Våra tekoppar med sitt ursprung i franskt restaurangporslin från 70-talet, tallrik från Pastéis de Belém, Lissabon och glas med guldkant från vår ungdom står på nutida underlägg från Zornmuséet i Mora.
Frukost 1:a maj 2013
De gamla burkarna från Rörstrands har hängt med i evigheter. De fanns redan i mitt barndomshem. Näverburken fick jag av en kär vän någon gång på 80-talet. Sedan dess har det funnits solrosfrön i den och när jag tänker på henne tänker jag också på rallarrosor. Tror att hon hade en jättelik sommarbukett med rallarrosor i, just den gången jag fick näverburken. Hur tehuven av tovad ull hamnade i vårt hem, minns jag inte. Men den hör till och har gjort det länge. I bakgrunden skymtar Saras fina blomtavla som hänger i vårt kök.
Frukost 1:a maj 2013
Första stycket: håller med!
Fina grejer på bilderna som är väldigt bekanta!
Helt rätt, Ann. Livet, världen, allt blir vad man gör det till. Gör man det inte intressant och roligt då får man väl sitta där och ha tråkigt på sitt surmulna sätt.