”Vi tog med russin, kaffe occh bananer på morgonen då vi skulle titta på båtar, och i mitt huvud snurrar ett kretaivt pastellfärgat kaos. Jag har så många idéer men rakt framför mig står en stor svart mur just nu.”
Så skriver min dotter Nanna i sin inspirerande blogg Så fint jag vill. Hennes bilder och hennes ord försätter mig alltid i en alldeles särskild sinnesstämning. Det är en känsla som lockar till skapande i en atmosfär där vemod och glädje ofta går hand i hand.
När jag läser hennes ord går mina tankar till sidan 46 i Vad jag sett och med mitt röda hjärta känt. Där handlar det om att nästan sprängas innifrån av alla sina goda idéer. Jag jobbade ständigt med ansvarsfulla och oerhört stimulerande arbetsuppgifter och ibland kändes det så här:
”Det är just om det snurrar som mest som det gäller att komma ihåg att hejda mig. Hejda mig när kreativiteten håller på att döda mig. När fantasin, idéerna och lusten gör mig trött och yr. Det är då det börjar bli farligt, trots att allt är så roligt. Det är ett bedrägligt tillstånd. Ibland har jag känt mig som en hårddisk på en dator. En gammal dator med begränsad kapacitet. Det har helt enkelt känts som att det inte finns mer plats. Proppfullt.”
Vill du läsa mer om boken så klicka här.
Lämna ett svar