För att leva ett fullt liv så kan vi inte gå runt och vara rädda för att negativt ska drabba oss. Den här boken lyfter att utmaningen kanske istället är att finna en inre balans genom de händelser vi oundvikligen har att gå igenom. De kan sällan undflys och kanske rent av är avsedda för oss. Och nog är det sant att havet inte räcker för att kunna skapa en tillvaro där vi aldrig tappar fotfästet.
Så står det i förordet till min bok HAVET RÄCKER INTE. När självförtroendet sviktar och tankarna snurrar till i huvudet, typ: vad är det för intressant med den boken, ensamhet, så banalt, den är för enkel, den är för pretantiös, vem vill läsa den – ja, då kan jag plocka fram förordet och läsa det. Då tänker jag: Det finns i alla fall en som tycker om den. nej förresten, det finns fler. För det är några till som läst HAVET RÄCKER INTE; läst och gillat.
Nu planerar jag släppfest. Det blir en after-work-snabb-mingel-release i Göteborg i mitten av januari och jag åker en sväng till Dalarna i februari. När, var och hur återkommer jag till.
Jag längtar och ser fram emot att få läsa den! Min dotter, som just varit med om en mindre trevlig händelse, sa: Varför händer det alltid mig? Jag svarade att det händer oss allihop, gång på gång. Det är livet, man får ta det onda med det goda, och det är nog som du säger: de är kanske avsedda för oss.
Om du bara visste hur mycket jag tar till mig de där orden just i dag. Känns som det var meningen att jag skulle gå in här och läsa det, precis nu.
Ser fram emot att få läsa din bok så himla mycket.
Kram, Cattis