Finns det fina jobb och fula jobb? Ja, det gör det. För en del börjar arbetsvillkoren likna dem som gällde i början av 1900-talet. Arbetaren står ”med mössan i hand” och hoppas att bonden eller brukspatron ska erbjuda ett påhugg – åtminstonne för en dag – så att de kan få in lite pengar till mat för dagen. Det är inte ok.
Lyssnar just på ett program i P1. De berättar om en grupp människor som alla har det gemensamt att de endast lyckats få tillfälliga jobb, där man aldrig vet från dag till dag om man får jobba (och därmed en inkomst.) När man inte vet om eller när man ska jobba, vet man inte heller när man ska sova, när man ska äta, när man ska träffa familj och vänner. Detta leder till psykisk ohälsa. Man blir helt enkelt psykiskt sjuk av att ha det på det sättet. Sådana jobb, tycker jag är fula jobb men tyvärr ökar de på bekostnad av säkra jobb, som har förutsägbara villkor.
När den borgerliga regeringen tillträdde 2006 lade de ner Arbetslivsinstitutet. Det var ett statligt verk som genom forskning följde arbetsmarkandens utveckling och dess olika påverkan på oss människor. Det var synd för det behövs en långsiktig och målinriktad forskning kring detta. Men regeringen tyckte annorlunda, samma regering som säger att det inte finns någa fina eller fula jobb, eftersom alla är lika fina, (Annie Lööv, centerns partiledare).
Lämna ett svar