Just nu kan jag inte lägga in bilder i bloggen. Det kommer snart att gå igen, men nu får orden tala naket. Idag bjuder jag på ett citat. Det är den gamle mannen som är på besök hos sin dementa hustru på sjukhemmet:
”Jag skyndade mig hit” säger jag, medveten om att du inte har en aning om vårt inbillade samtal i morse, konversationen jag drömde mig till.
Du låter skrattet tona ut, säger: ”Hej på dig”, men sedan tystnar du, och jag står tåligt kvar och väntar på att något ska hända, vad som helst. Du lutar dig framåt och viskar konspiratoriskt: ”Du har stulit mina äpplen.”
Du fnittrar som en ung flicka, ohejdat och gällt.
”Men känner du inte igen mig, Natasja?” säger jag och går in i rummet, ställer mig rakt framför dig. ”Jag är här nu. Ser du mig?”
”Sommaräpplen är så fina.”
”Jag heter Johan”, säger jag och ser dig i ögonen. ”Jag är din man. Vi har varit tillsammans i sextiotre år. Det är en lång tid. Vi är båda gamla.”
”Du heter Johan?”
”Ja, det gör jag. Minns du mig?”
”Vem sa du att du var?”
Citatet kommer från boken Tusen ord för allt. Den är skriven av Conny Palmkvist.
Lämna ett svar