Både som privatperson och som socialdemokratisk politiker brukar jag ofta säga att kultur är viktigt. Ibland tänker jag att andra tänker om mig: Hon bara tjatar och tjatar om att kultur är viktigt, men vad menar hon egentligen. Ibland tvingar jag mig själv att formulera mig. Det som nu följer är – just nu – mitt sätt att uttrycka vad jag innerligt önskar ska genomsyra den socialdemokratiska politiken både inför och efter nästa val:
Kultur ska vara en basvara. Så länge vi låter kulturpolitik följa med konjunkturens uppgångar och nedgångar, så till den grad att vi tystnar om allt som har med kultur att göra, när vi anser oss inte ha råd med den, kommer kulturen aldrig utgöra den självklara delen i samhällsbygget, som jag tycker att den ska. Kulturen som en grundförutsättning i samhället, borgar för demokrati och för att det finns människor som förmår känna empati för varandra och kan ta ansvar både för sin del i samhällsgemenskapen och för helheten. Kulturen göder vår fantasi, våra drömmar och vår lust att skapa. Alla samhällen behöver det. Kultur ska vara en basvara, inte en lyxkonsumtion.
Lämna ett svar