”Detta ska jag alltid minnas”, tänkte jag. ”Just precis detta ögonblick ska alltid finnas kvar i mitt medvetande. Hjärtat ska minnas det, huvudet och kroppen ska också minnas.” Jag tänkte så medan tårar rann ner för mina kinder.
Det var häromdagen. En mörkslaskig decemberkväll i Göteborg, en fullproppad Lorensbergsteater. Vi hade bjudits på en rolig, fin, omväxlande julkonsert med Kalle och Bengan och Orsa Spelmän. Konserten närmade sig slutet.
Mörkt i salen, allt ljus på Perra Moraeus, knäpptyst. Och så kom den, den vackraste melodi jag vet. Den som har direktingång in i mitt hjärta, den som får tårarna att rinna. Vad är det Koppången gör med mig? Jag är ju inte ensam om det, Koppången berör många på ett alldeles särskilt sätt. Men varför och hur, ser förstås olika ut. För mig betyder Koppången väldigt mycket Orsa. I Orsa blev jag vuxen, där fick jag våra barn, där fick jag min yrkesidentiet, där var jag politiker. Orsa kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta.
Vem är mannen bakom Koppången, Perra Moraeus. Klicka här, så får ni lära känna Perra och ni får en glimt av varför jag tycker så mycket om Orsa. Tack Perra, för KOPPÅNGEN!
Nu har jag läst och tryckt på knappen.
Ja, koppången är fantastisk. Den går bara rätt in. Tyvärr är vår dator gammal och det är svårt att höra vad som säjs på filmen. Ska försöka en gång till.
Kram Issi