Varför sätter kakel och mosaik igång hela mitt vegetativa system? Blodet rusar, hjärtat slår fortare, fantasierna springer åt alla håll och jag genomfars av lycka. Varför är det så? Jag kan bara gissa svaret. Det är som vanligt inte enkelt, utan mångfassetterat. Flera olika små händelser och upplevelser i mitt liv har lagts ihop till en helhet, som betyder något.
Och det är kanske just det som är svaret? Kakel och mosaik är små olika delar som tillsammans skapar en helhet – ofta vacker, men ibland ful, ofta funktionell, ibland inte. I Lissabon minner alla dessa mönster om människors arbete och liv från nu och århundranden bakåt i tiden. Det kryllar av alla dessa mönster som gör mig lycklig. Dessutom går jag omkring och tänker på den fina mosaikbrickan som jag fick lägga en gång när jag var liten.
Till detta vill jag lägga min kärlek till väkomnande offenliga rum. Torg och trottoarer i Lissabon bidrar till stadens signum. Se bilden ovan! Säkert måste bitarna huggas för hand för att passa in. Tänk att lägga så mycket arbete och omanke i de offentliga ytorna som människor stressar omkring på. Så mycket tristare det vore om alltihop var bara grått, grått?
De offentliga rummen är viktiga. De berör alla och de påverkar hur vi mår innuti. Avslutar med golvet på turistbyrån på kommerstorget i Lissabon.
Hustaken ger mig en obetvinglig lust att måla!
Ja, Brita, jag kan verkligen se framför mig hur du målar Lissabontak – det skulle bli så fint!
Härligt!
Skulle gärna åka dit!