Alkoholfritt öl
Min senast lästa bok är Jag ska bara fixa en grej i köket, av Moa Herngren. Det är en allvarlig bok, en sorglig bok, en tung bok. Ändå kan jag inte sluta läsa …
Jag läser och läser och är lycklig. Lycklig för att jag har så lätt att identifiera mig. Om inte jag hade fattat mitt livs viktigaste beslut i augusti 1979, hade jag kunnat vara som Ingrid i boken. Ingrid är alkoholist. Jag slutade dricka alkohol i tid. Hade jag inte gjort det, hade jag varit som hon. Hela mitt liv, min trygghet, min kärlek, min familj och mina livsuppgifter hade rasat ihop som ett korthus. Men jag fattade rätt beslut. Jag slutade med de härliga drinkarna, vinet och ölet och jag fick hela mitt innehållsrika, fina liv i kvitto.
Boken påminner mig om ytterligare en sak. Du som står bredvid och ser vart det är på väg: SÄG NÅGOT! I Moa Herngrens bok finns det många omkring Ingrid som egentligen ser. Syster, sambo, expartner, arbetskamrater, Ingrids flicka Junis lärare. Nästan alla blundar och ljuger fast de ser det de ser. Modigast är arbetskamraten Mona-Lisa. Hon är uppriktig mot Ingrid trots att hon är underställd Ingrid som är hennes chef. En eloge till Mona-Lisa – men tyvärr räckte inte hennes mod ända fram.
En till som är riktigt modig är Ingrids dotter Juni, sju-åtta år. Hon försöker tala sin mamma till rätta. Det träffar rakt in i mamma Ingrids hjärta, men det räcker inte. Juni är ju bara ett barn.
Nu är det snart jul. Många barn kommer sitta framför Kalle Anka och stänga av sina julkänslor, eftersom de vet att de vuxna redan börjat. Börjat dricka och kommer bli fullare och fullare och konstigare och otäckare ända tills julafton är över. De barnen tänker jag ofta på.
Starkt, riktigt starkt av dig, att sluta i tid. Jag önskar att så många fler gjorde det valet. Och jag önskar att det var förbjudet att dricka alkohol på julafton. För alla barns skull. Det är det minsta man kan göra för dem, att inte inta alkohol på deras högtid.
Kram
Johanna