Tillbaka till Giorgios Georgadis som jag nämnde i förra inlägget. Han är inte politiker – i alla fall inte ännu – utan var en inbjuden gäst till Europarådets kongress för att berätta om hur det är att vara ung idag i Grekland. Hans inlägg berörde. Han beskrev en samhällssituation, med daglig egen erfarenhet och mycket känsla. För de flesta politikerna var han ”en ungdom”, men han var 32 år och faktiskt vuxen. Han visste vad han pratade om, när han delgav oss känslorna från sitt hemland – ett urfattigt Grekland, där människor har svårt att se hur det ska gå och hur man kan forma hoppet inför framtiden. Här kommer några ord från honom, fritt återgivna ur minnet:
– Förr var jag stolt över att komma från ett land som var känt för filosofi, kultur och demokrati. Nu kopplas Grekland ihop med våld och korruption. Nästan alla grekiska ungdomar vill flytta till andra länder för att flörsöka finna ett bättre liv. Unga människor vill bli vuxna, vill skapa ett hem, ha ett jobb, bilda familj – unga greker ser inget hopp. Det är därför de protesterar och blir våldsamma. Jag försvarar inte våldet, men jag förstår det.
Ni måste rannsaka er. Det är er generation som varit våra föräldrar och våra politiker. Om jag skulle rikta ett enda ord till er politiker, skulle det vara ÖPPNA! Open! Öppna era dörrar, öppna ögonen, öppna öronen, låt oss unga sitta bredvid er och ta ansvar, öppna era sinnen.
Vi unga i Grekland är berövade våra planer, drömmar, visioner och vårt hopp. Jag ber inte om ekonomiskt stöd, inte ens om sympati. Jag ber om solidaritet. Detta är mitt tal till er. Det är inte en frukt av ord, det är ett tal fyllt av tårar!
Och så var det där med tak! Här kommer några till:
Lämna ett svar