Himmel, vilka himlar!

"Vår" skola, Digerbergets skola i Orsa

Kallmora, min sommarby

Åh, alla dessa himlar … så ofta förlorar jag mig i dem. Himlen får mig att längta både bakåt och framåt, på himlen tornar hoten upp sig, himlen gör mig glad och full av lust och himlen ger mig ett obeskrivbart lugn. Himlen finns alltid. Himlen tar aldrig slut. Himlen är evigheten.

Oväder närmar sig över Vättern

Hur ska det bli? Åska eller sol över Nordostpassagen?

Svalt havsbad på Eknö

Härifrån till evigheten

5 svar till “Himmel, vilka himlar!”

  1. Brita Holvid Fastlund skriver:

    Jag är lika fascinerad av himlar som du. Vilka spännande bilder!

  2. Nanna skriver:

    Jättefina bilder!

  3. Sture Eriksson skriver:

    I den svarta, kalla rymden omkring vår jord är himlen enbart en såpbubblas tunna blåskimrande hinna – nästan ingenting, men ändock allt för vår existens.

  4. Ann Beskow skriver:

    Hej Sture!
    Så fint du skriver om himlar. Sådana meningar får mig att sitta ner och bara tänka en stund.

    Roligtatt du hittar in på min blogg, ibland till äldre inlägg. Om himlarna hade jag nästan glömt att jag skrivit!
    Har du också en blogg?
    Vänliga hälsningar från Ann

  5. Sture Eriksson skriver:

    Ann!
    Dina betraktelser berör – och de visar vägen mot ett öppenhetens perspektiv.
    Hälsningar!
    Sture.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *