Konstmuséet i Prag
”Hör alla vad jag säger?” ”Ja”, ropar de som hör. Personen som frågade börjar prata. Efter tre meningar sjunker röstvolymen och snart är det redan många som inte längre hör vad han säger.
Känner du igen det? Du sitter i ett rum med många andra. Det är en konferens, ett möte, en föreläsning eller liknande. Det finns en mikrofon, men den som ska prata känner sig obekväm med den och väljer att prata utan. Det är hänsynslöst, tycker jag. Det finns alltid lyssnare i rummet som har mer eller mindre problem med hörseln. Ibland vill man inte gång på gång säga ”jag hör inte” och ibland hör man inte ens frågan ”hör alla vad jag säger”.
Tänk på det du som talar. Finns det en mikrofon i rummet, använd den! Då har alla i rummet chans att höra, för det är väl det du vill?
Mycket insiktsfullt om hörselproblem. Fler behöver få upp ögonen för hörselskadades situation. Att gå ut och äta med en hörselskadad kräver planering. Finns det något ställe utan musik, är det första man måste tänka på? Även på låg volym stör den kommunikationen. Tv-apparater med ljudet på t ex i väntrum på lasarettet upplevs som störande förstås.Med dålig hörsel missar man kanske ett anrop att komma på undersökning och när den – lite senare – blir av så är utgångläget genast sämre för den som inte uppfattar alla ljud perfekt.
PS. Vi har inte träffats i Dalarna. DS
Du har så rätt, Britta. Inte minst för att det nog besvärligt ändå, tycker jag det är så viktigt att alltid tänka på det och försöka underlätta så mycket man kan.