Häromdagen såg jag ett gäng 5-6-åringar i parken. De hade dagisvästar på sig och sprang och lekte i en vintergrön labyrint, ungefär lika högt vuxen som de var långa. Det var isigt och jag var rädd att halka, men det var inte barnen. De halkade runt, skrattade och verkade ha kul. Labyrinter lockar till spring och lek.
”Vad gjorde laboranten uti labyrinten?
Jo, han lubba runt den …”
sjöng vi när barnen var små.
Den labyrint jag kom att tänka på igår, när jag såg den där i parken, var en häcklabyrint i parken kring slottet Belvedere i Wien. Undrar om det någon gång fanns en liten prins, som lubba runt den labyrinten.
Lämna ett svar