Vad är modernt och vad är gammalmodigt?

  1. Läroverket skulle vara en samskola, vilket skulle medföra fördelar både för personlighetsdaning och undervisning.
  2. Undervisningen skulle förmedlas av både lärare och lärarinnor, ett villkor som följde av det föregående.
  3. Skolan skulle genom bland annat löneförmåner försöka engagera  ”riktigt goda och varmt intresserade lärare”, vilka skulle få stor frihet att personligt påverka undervisningens uppläggning.
  4. Elevantalet i varje avdelning skulle inskränkas till omkring 15 elever.
  5. 1/4 av skoltimmarna skulle ägnas åt praktiska ämnen såsom teckning, slöjd, handarbete och gymnastik.
  6. Morgonbönen skulle ersättas av ”samlingar”, där skiftande ämnen skulle kunna behandlas.
  7. Kontakten skola/hem skulle stärka, man ville ”försöka åstadkommaa arbete mellan skola och hem genom möten mellan styrelsen, lärarna och föräldrarna.”

Samskolan i Göteborg i början av 1900-talet

De här punkterna kommer från målsättningen som en före-sin-tid-skola hade, när den startade 1901. Det var Samskolan i Göteborg,  som var en av den tidens ”friskolor”. Åhh, vad jag håller med! De beskriver mycket av det jag tycker en god skola ska innehålla – så nu får jag sluta prata om modernt och gammalmodigt i skoldebatten. God pedagogik och en positiv syn på eleverna fanns för över hundra år sedan – och det finns också idag i många skolor (både i kommunala och privata), men i långt ifrån alla. 

Jag tycker illa om den skolpolitik som förs på regeringsnivå i Sverige idag. Jag hör aldrig utbildningsministern tala om de viktiga punkterna ovan, anpassade till vår tid; om jämställdhet, om ”varmt intresserade lärare”, om  vikten av att tala om livsfrågor i skolan (Samskolans ”samlingar”) och om den stora betydelsen av idrott, bild, musik, hantverk i skolan.  Nej, istället talar Jan Björklund ständigt om resultat, mätningar och betyg. Det är en kunskapssyn som begränsar, enligt mitt sätt att se. Se vidare ett utdrag från Samskolan i början av 1900-talet:

”I äldre tider kunde särskilt kunskapsbetygen betraktas som en nödvändighet. Förädrarna erhöllo först genom den en säker kännedom om  lärjungarnas  ståndpunkt. Nu är detta olika. Föräldrarna följa i allmänhet undervisningen och skolans arbete och erhålla under arbetsåret nödiga upplysningar rörande barnens ståndpunkt. Skolan måste i det avseendet erkänna sin förpliktelse att under pågående arbete gifva hemmet säkert besked om barnens ståndpunkt.

Af huvudsakligen härför anförda skäl har Samskolan beslutat att icke gifva barnen termins- eller årsbetyg. Å andra sidan erkänner den sin skyldighet att äfven skriftligen då och då under loppet av arbetsåret sammanfatta sitt omdöme om hvarje barn och därefter gifva hemmet del.”

Texterna är hämtade ur en jubileumsskrift om Göteborgs Högre Samskola 1901-1969, VASAGATAN 1 gjord av Jan B Palmblad och Ingemar Hansson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *