Från vår balkong har vi utsikt rakt mot ett gult tegelhus. Det är inget fel på det, men det som jag njuter av är de vackra landshövdingehusen som reser sig högt uppe på berget bakom tegelhuset. Deras silhuett är så fin mot den blå himlen och påminner om det gamla Göteborg.
Snart försvinner landshövdingehusen. Det ska byggas lägenheter på toppen av det gula huset. Två våningar; det är förtätning av stadskärnan och det behövs ju … men utsikten från vår balkong blir aldrig som den var från början. Kom ihåg, säger J. när han tröstar mig: Ramberget kommer du alltid se från balkongen. Och det har han rätt i. Ramberget kommer finnas kvar.
Och det som aldrig heller kommer att försvinna är den fina utsikten från vårt köksfönster. Där ser vi takåsarna, Skansen Kronan, halva stan och en liten skärv av det nya Göteborgshjulet. Den utsikten njuter jag av varje dag och varje natt!
Det är verkligen en utsikt att njuta utav, även fast jag förstår att det känns riktigt surt att bli av med den mot landshövdingeshusen… Den mot ramberget är inte helt fel heller. Hoppas du kan njuta av dem istället!