”Ty att måla, det är främst att dikta i färg – spelar inte färgen första rollen, kan det visserligen vara konst, men inte måleri.” Det är ett citat av konstnären Ivan Ivarson och en annan gång lär han ha sagt: ”Jag skulle vilja äta färg!” Det gillar jag. I mina öron låter det som ett uttryck för urkraften som driver honom att vilja måla. Själv skulle jag vilja säga: ”Jag skulle vilja äta ord!” För skriva är något som överöser mig med glädje, blandad med smärtsam vånda varenda dag …
Ivan Ivarson - Älvlandskap, Hjärtum
Ivan Ivarson föddes på Stampgatan i Göteborg år 1900. Som liten hade han innegårdarna som lekplats, men ofta tillbringade familjen somrarna i Hjärum i Bohuslän. Därifrån kommer den färgstarka målningen ovan.
Ivan Ivarsons liv blev kort och han blev aldrig allmänt erkänd under sin levnad. Hans liv bestod av omväxlande glada och mörka perioder. Bäst var det, när han var i trettioårsåldern och tillbringade somrarna i Stenungsund tillsammans med sin hustru Märta och deras lille son Per. Men han lämnade sin familj och hans liv gick ofta in i mörka perioder med depressioner och alkoholism. Det sägs att han sköt sig på en soptipp i Paris när han var 38 år. Detta har jag lärt mig om Ivar Ivarson dels på Wikipedia, dels på en utställning på Konstmuséet i Götebrog, som grep djupt tag i mig.
Ivan Ivarsons målningar berör mig djupt. Motiven är tidlösa, språket är innerligt och färgerna kraftfulla. ”Jag skulle vilja äta färg!”
Ivan Ivarson - Naken flicka vid röd klippa
Ivan Ivarson - Mor och barn vid havet
Ivan Ivarson - Duvorna
Jag skulle också vilja äta ord!
Och jag ska verkligen gå på utställningen, vill bli gripen. Tycker om all tre bilderna och framförallt den sista!
Håller med. Den sista är min favorit bland dessa.