När vi bestämde oss för att flytta från Orsa till Göteborg såg det ut så här omkring oss.
Den dagen vi for såg det ut så här. Det var femton grader kallt och jag undrade om det var ett klokt beslut vi fattat.
Efter att ha åkt tåg genom halva landet möttes vi av detta och jag undrade: Vad har vi gjort? Det var i februari månad.
När vi tittade ut genom fönstret i april såg det ut så här på vår gård. Vilken överraskning! Vi hade ju ingen aning om att något så vackert skulle komma till oss varje vår. Men det obeskrivligt sköna går obegripligt fort. Körsbärsblommens allra vackraste stunder varar en dag eller två. Med en gynnsam sol och lena vindar kanske de stannar hos mig i tre dagar. Det gäller att jag är hemma då, att jag öppnar mina ögon och ser dem varenda sekund jag är i deras närhet.
I år smög sig den vackraste dagen på oss. Efter alla kyliga nätter kom så äntligen sol och värme och i onsdags var det dags för maximum. Kanske i torsdags. Idag söndag, är redan marken täckt av tusentals rosa blomblad.
Lämna ett svar