”Mellan sex och sju står jag på fotbollsplanen. Luften är ljum, men sval. Perfekt. Delvis omringad av mörk trädbarriär. Emellan lyser människors hem med lampor. Ett svartgrenat träd sträcker sig långsamt mot himlen. Jag tittar upp. Himlen är lätt molnbeslöjad, bakom skönjes morgonljuset. Fem djupa andetag. Jag i världen. Det ringer i öronen. Det gör inget. Jag i världen. Lycklig!
I Montenegro pågår röjningsarbete. Trehundra människor störtade med ett tåg hundra meter ner i en ravin. Fyrtioen dog. Etthundra skadades. Flest barn. Kyla och snö försvårar. I Orsa pratas det om vargar, vargar, vargar. Och jag står mitt på fotbollsplanen i snö, tidig, tidig morgon, andas fem djupa andetag. Tar mig rätten att känna lycka.”
Detta hände den 23 januari 2006. det är från sidan 79 och 80 i min första bok, Vad jag sett och med mitt röda hjärta känt. Boken innehåller mina tankar kring min tid som ledare. När jag var kommunalråd i Orsa i Dalarna funderade jag mycket över passionen som drev mig till att arbeta så hårt och om hur jag skulle förhålla mig till mina uppgifter och till mig själv för att göra ett bra jobb och samtidigt överleva.
Vad jag sett och med mitt röda hjärta känt, finns nu åter i lager. Kontakta mig!
Senaste kommentarer