Varför rinner det tårar?

Varför rinner det tårar? brukar åttaåringen med det långa, vackra håret fråga.
Det är inte för att jag är ledsen, bedyrar jag. Det är för att det blåser. När det blåser rinner tårarna, fast jag inte är ledsen …

Idag upptäckte jag ett par tårar, fast det inte blåste. Jag hastade fram för att utträtta några ärenden och hinna hem till kaffet på vår fina balkong. På Första Långgatan var gulvästade män i färd med att bända loss en moped, som mosad hamnat under förarvagnen. En massa ungdomar flockade sig däromkring. Det hände väl nyss? Kanske när jag satte nyckeln i låset för att lämna vårt hem? Just då, hände det nog. Någon satt på mopeden. Var är denna någon nu? Hur ser han eller hon ut? Förmodligen en han? Mosad? Stympad?

Jag känner tårararna som letar sig ner för min kind. Fast det inte blåser.