Livet skakar oss av sig

Livet skakar oss av sig – inte med tankens grymhet,

bara så som en vindstöt skakar fåglarnas bon,

bara så som ett barn på dammig, sommarvit landsväg

stannar, kisar mot solen och skakar en sten ur skon.

En gång var du det barnet, gick i sol på den vägen,

kände den stenen skava, löste sandalens rem –

Vad blev det kvar av solen, den vita vägen och rymden?

Bara en skimrande syn och en svidande längtan hem.

ANNA GRETA WIDE