Massor av sakura, massor av folk och massor av tillit

När vi skulle flyga till Japan hade vi ett enda biljettönskemål. Att få sitta bredvid varandra! Det hade vi betalat extra för.
När vi skulle checka in fanns det inte några platser kvar bredvid varandra.
”Det får ni prata med Finnair om på flygplatsen i Helsingfors.”
Det gjorde vi. Men i Finland fick vi beskedet att finns det ingen plats, finns det inte. Men vi kunde få tillbaka 50 kronor per biljett.

När jag berättar detta här hemma, nu efteråt blir reaktionen:
Fy faan, vad dåligt, kräv din rätt, säg i från, riv i, bli förbannad!

Men jag minns hur det blev den där dagen, när vi skulle flyga tio timmar till Tokyo. Modstulna gick vi till incheckningsdisken och gjorde ett sista försök. Möttes av en vänlig japansk flygvärdinna. Hon ropade ut namnet på den medpassagerare som möjligen skulle kunna hjälpa oss. De talade båda japanska, bugade lätt mot varandra. Flygvärdinnans kroppsspråk signalerade tacksamhet över medpassagerarens beredvillighet att hjälpa oss. Kvinnan själv såg glad ut. Och vi stod förlägna bredvid, log försiktigt och bockade lite lätt med huvudet. Det fanns en vänlighet över alltihop. Vi blev så tacksamma när bytet genomfördes och vi fick dela vår resa tätt bredvid varandra. Utrymme för att bli förbannad fanns inte!

Just så där var vår upplevelse av Japan. Det fanns inget utrymme för att bli förbannad. Inte heller rädd om sig själv eller sina ägodelar, för det fanns en befriande tillit till varandra. Jag minns mannen på fiket som blockerade ett bord medan han stod i beställningskön. Han gjorde det genom att lägga sin mobiltelefon mitt på bordet!