Reaktioner, återkoppling, tankar och känslor börjar ramla in från läsare. Många är det som precis när de läst ut Havet räcker inte skriver en rad eller slår en signal och talar om vad de tyckte. Flera av dem är helt nya läsare som inte tidigare varit med i min romanprocess och som jag inte känner sedan förrut.
För mig är det guld värt. När jag lyckas beröra har jag nått fram och av varje reaktion lär jag mig något nytt. Jag kommer att sammanställa några av kommentarerna så småningom. Just nu nöjer jag mig med att berätta att en återkommande positiv synpunkt är:
Havet räcker inte är en bok i det lilla formatet. Den håller ihop och är inte komplicerad att läsa. Språket är vackert och berör! Här kommer ett litet stycke från Havet räcker inte:
”Sommarens vackraste dagar har passerat. Ljusgrönt har blivit mörkgrönt, krackelerande i gult. Nu är inte nätterna rakt igenom ljusa ljusa längre. De har för länge sedan passerat midsommarnattens eviga grönskande ljus. Numera sveper ett lätt mörker över vattnet och drar med sig slänterna och ängarna runt sjön i sin hemlighetsfullhet. Hemligheter som rymmer mer vemod än hopp.”
Sommaren går mot sitt slut.
Så roligt med respons!! Ser fram emot att höra! Kram och heja!
Hej Ann!-
Dina betraktelser är viktiga och omtumlande för en forskningens och statistikens legoknekt. Är det inte så att forskningens legitimitet hänger på dess samhälleliga nytta och moralitet? Vad hjälper det oss människor, och andra djur, som en kort stund vandrar på jordens yta om forskningsresultaten leder till en ekonomisk effektivisering av det mesta, inte minst våra utsläpp, om utsläppen förstör haven så att krillen dör ut, valarna går mot sin utrotning, havsörnarna , efter en kort återhämtning, nu åter flyger in mot dödskuggans dal?