Sommaren 2009 var J och jag i Konsthallen i Göteborg. Utställningen hette ”En oväntad tanke” och handlade om funktionen i samtidskonsten. Vi fick se sköna, underliga, fantasifulla, smarta, nyfikenhetsskapande ting som en och annan gång väckte frågan ”vad ska det här vara bra för”?
I en trappuppgång på en kalkad vägg hade Peter Thörneby tänkt:
Ett konstverks funktion är ofta mer höljt i dunkel
än t.ex. en osthyvels
och ställer därför lite högre krav på användarens fantasi.
Hm, tänkte J vidare. Undrar om en osthyvel verkligen är det bästa exemplet? Om du sätter en osthyvel i handen på en människa som aldrig sett en osthyvel, är det då så lätt att förstå vad man ska ha den till?
Senaste kommentarer