Det mörknar nu
Det mörknar om kvällarna nu. Jag kan inte sky det svarta. Måste in i mina tomsvarta rum. I handen håller jag sommarens bilder och i mitt huvud går det på repeat:
Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där. (Erik Blomberg)
Var inte rädd för mörkret
Vemodsfull är höstens ankomst. Vad blev det av sommaren? Några dagar att öppna upp mot värme och ljus. Många dagar av frustration och tröstlös väntan.
Tänker på Tove Janssons visa: ”Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut. Tänd våra ljus det är nära till natten, snart är den blommande sommaren slut.”
Vi får tända våra ljus och krypa ihop i soffan med en god bok.
Eller lägga ett tusenbitarpussel.
Eller skriva.